Bonusavsnitt 4 + “extended version” av förra veckans avsnitt

14 november 2017


Vi kunde inte hålla oss utan gjorde en längre version av förra veckans avsnitt med David Bäckström Cassini , det man på engelska kallar “extended version” men som det kanske inte finns någon vettig svensk översättning av. Programmet är för den riktiga knivnörden, den som vill ha mer och djupare kunskap. Så – 65 minuter av fullständigt knivnörderi!

Avsnitt 4, knivspecial, David Cassini Bäckström

09 november 2017

David Cassini Bäckström driver företaget Casström i Lycksele.

Vi människor och våra förfäder har använt knivar i hundratusentals år och de flesta av oss gör det flera gånger om dagen. Så det är inte konstigt att vi är dragna till knivar. Men vad utmärker en bra friluftskniv och varför ska man egentligen ha kolstål respektive rostfritt? Vi pratar också om knivlagen och mycket annat.

Så täljer du en sked

07 november 2017

Foto: Tommie Svanström Ohlson

En kniv och en träbit det är allt du behöver för att börja slöjda. Det är få saker som slår tillfredsställelsen att planera och sedan metodiskt med sina egna händer arbeta fram ett vacker och användbart verktyg.

Jonas Wistrøm Als har slöjdat i 10 år varav de tre senaste åren som professionell slöjdare. Av helt naturliga råvaror formar han med yxa och enkla verktyg skålar och skedar.

“Det intensiva fokuset där jag samtidigt arbetar både med händerna och huvudet är någon jag inte han hitta någon annanstans. Att dessutom göra det med naturliga material och traditionella metoder adderar en dimension.

Jag skaffade barn tidig och du som har barn känner säkert igen att då kan man behöva lite tid för sig själv. Där fann jag slöjden, eller återfann den. Jag lärde mig de grundläggande teknikerna i skolan men i övrigt är jag självlärd.”

Jonas Wistrøm Als hugger ut embryot till det som ska bli skeden.

Skeden har funnits med oss ända sen stenåldern, efter kniven är det vårt äldsta ätredskap. Länge hade skeden formen av en slev, först på 1600-talet fick den sitt ovala blad.

Liksom kniven var länge skeden ett personligt redskap och fram till ungefär 1800 var det kutym att gäster hade sin egen sked med sig.

Slöjd börjar med en riktigt vass kniv. Att inte ha en vass kniv är som att skida utan valla.

Du behöver dessutom en yxa – din vanliga friluftsyxa funkar bra. “Jag använder en särskild slöjdyxa från Hans Karlsson i Motala, men det är inte nödvändigt för nybörjaren. Du behöver heller inte ha särskilt dyra verktyg. En av mina favoritknivar är Mora 105. Sen behöver du så klart en skedkniv för att skära ut gropen”. En vanlig blyertspenna behövs också för att rita ut din skiss.

En viktig sak att tänka på är säkerheten. Särskild när du jobbar med yxan. “Många vet ungefär hur ved huggs men att forma en grov vedbit till embryot av en sked är lite mer komplicerat. Var försiktig och hugg ifrån kroppen och tänk på var yxan kan hamna om du skulle missa. Dina ben och andra kroppsdelar får inte vara i vägen.”

Nästa steg är att ha rätt typ av virke och att det är så färskt det bara går. Virket ska vara hårt och starkt. För en sked eller slev kan du använda al, björk, lönn och körsbär.

Väntar du för länge så blir träet för torrt och extremt svårt att bearbeta men det finns ett trick för lite mindre träbitar. Låt det ligga i vatten i en vecka. På den tiden hinner det suga upp tillräckligt med vätska och det går att bearbeta igen.

Sked eller slev, så gör du:

1. För att göra en slev behöver du en träbit som är ungefär 30 x 8 x 4 cm. Börja med att rita ut slevens profil på långsidorna. Låt sleven vara lite kraftigare på undersidan där skaftet möter slevens blad. Det är slevens svagaste punkt.

2. Yxa fram profilen. Våga hugga ut rejält. Många nybörjare gör misstaget att hugga ut för lite och får slita med kniven.

3. Rita ut sleven ovanifrån.

4. Fortsätt att yxa fram formen efter din nya ritning. Runda försiktigt till slevbladets undersida.

5. Börja att forma med kniven, jämna till övergångarna mellan skaft och blad med kniven.

6. Nu är det dags att ge sig på urgröpningen. Rita ut slevbladets inre form och och garva ur skedbladet med skedkniven. Du kan tälja från alla håll och kanter in mot mitten. Sleven är som djupast närmast skaftet.

Tips:
En skedkniv är på grund av dess form svår att slipa med en vanligt bryne. Använd istället ett sandpapper som man polerar metall med. Grit 800-1200-2500-5000.

7. När du är nöjd med insidan börjar du med utsidan.

8. Lämna 10 %, nu ska nämligen skeden till största del vara klar. Men det är viktigt att lämna det sista annars riskerar skeden att spricka. Lämnar du för mycket så spricker ofta skeden.
Låt torka 1-2 dagar, i rumstemperatur för en liten sked. Lämna den framme.

9. Slutfinnish Nu är skeden i princip färdig när alla fiber har torkat då finns fint hår som täcker skeden. Använd din vassa kniv för att försiktigt skala av det yttersta lagret. När du täljer insidan måste du tälja med fibrets riktning för att få fina snitt och yta. Runda till skaftet så det ligger bra i handen och fasa kanterna lätt, en fasad kant står bättre mot stötar och nötning. Nu är skeden sammetslen och färdig använda.

10. Vård. För att träet ska hålla sig i gott skick så använd kallpressad föroxiderad linolja. Linolja torkar inte utan härdar genom oxidering. Vanlig kallpressad linolja eller exempelvis olivolja kan ruttna. Men kallpressad föroxiderad linolja ruttnar inte och härdar fort. Har du inte tillgång till föroxiderad linolja använd kokt kallpressad linolja.

Färdig! Första gången du äter kommer du kanske känna smaken av det specifika trä-slaget. Njut av denna stund. Smaken bleknar fort men din sked kommer hålla en livstid.

Avsnitt 3: Moa Brännström Ott, finsnickaren

02 november 2017

Finsnickaren och slöjdaren Moa Brännström Ott

Finsnickaren Moa Brännström Ott arbetar med specialritade möbler och objekt till restauranger och konstnärer, ofta i samarbete med designgruppen Uglycute. I det senaste avsnittet av Vilse pratar vi om varför det är viktigt att snickra och vad handarbete gör med en. Du får lära dig om grundläggande snickerikunskaper, om slöjd och om vilka verktyg du behöver för att komma igång med hantverk.

Moa är aktuell med boken Trä: snickerihandbok för inredning och odling, som ger dig de grundläggande snickerikunskaper som behövs för att kunna inreda hemmet med personliga och vackra bruksföremål.

Fem underskattade bär och växter du kan plocka nästan året om

01 november 2017

Fönsterlav, traditionell nödmat som plockats upp av nordiska lyxrestauranger.

Än fast det är sent på hösten och att det till och med kommit snö i vårt avlånga land är säsongen att plocka vilda växter, bär och svamp längre än vad många tror. I avsnitt #2 av Vilse fick du möta Niki Sjölund, före detta kocken som nu livnär sig på att plocka vilda växter, bär och svampar i skogarna runtom Stockholm södra förorter och säljer sedan vidare till restauranger.

Nedan har vi samlat fem vilda växter och bär som växer från norr till söder och dessutom är ganska vanliga. Med rätt kunskap blir nästa skogstur en spännande jakt efter vilda läckerheter!

 

Tranbär – ett lättplockat bär rikt på antioxidanter.

1. Tranbär

Av någon märklig anledning har vi i Sverige ingen tradition att plocka tranbär. Men de är vanliga i hela landet, mindre i fjällen och på Öland och Gotland. Bären trivs i fuktiga marker och du hittar dem ofta på myrar, lite som hjortron.

Bäst är att plocka tranbären när första frosten kommit, precis som med rönnbär eftersom de blir lite sötare. Det fungerar även att frysa in dem. Tranbär är rik på c-vitamin antioxidanter och motverkar urinvägsinfektion.

Tranbär kan du torka och göra sylt eller saft av. Ett tips är att torka bären och ha dem i müsli eller granola, eller direkt i morgongröten!

Obs! Man kan vid högt intag av tranbär påverka blodförtunningsmedicinen waran.

 

Tusensköna
Tusensköna en stryktålig blomma som hittas i mängder i parker och gräsmattor och parker.

2. Tusensköna

Tusenskönan är en väldigt stryktålig blomma, den hittas i mängder i gräsmattor och parker och den gör sig bra som en ätlig dekoration. Den finns i hela Sverige och skördas mellan mars till november.

Tusenskönan är dekorativ på tallriken och har en lite örtig ton. Du kan äta både blomman och bladen.

 

En
En kan skördas året om och i alla stadier.

3. Enbär

Enbusken växer generellt i hela landet, den är vanlig och enbären är lätta att plocka. Enbären är inte egentligen bär utan bärkottar som utvecklas i treårscykler: första året är bären vitgrå, andra året gröna och tredje året blåsvarta. De olika stadierna kan finnas på en och samma buske.

En har vassa taggar så de plockas med fördel med handskar. Enbär kan skördas året om och de kan ätas och användas i alla dess stadier. I de tidigare stadierna är de mjukare och mildare i smaken.

Enbär passar bra till vilt, till exempel i renskav eller en älggryta. Lägg i hela bär eller mortla dem. Du kan också mortla dem och blanda med salt för enbärssalt. Även kvistar och barr går att använda i matlagning.

 

Kråkbär
Kråkbär ett vanligt men underskattat bär.

4. Kråkbär

En doldis som är vanlig och lätt att plocka. De finns i hela Sverige och trivs på mager mark som kalfjäll och hyggen.

Plockas för hand eller med bärplockare, skördas mellan juli till mars. Används till gelé, sylt och saft man kan även ätas färskt.

 

Fönsterlav
Fönsterlav kallas ofta felaktigt för vitmossa.

5. Fönsterlav

Fönsterlavens vanligaste användningsområde är som dekoration till ljusstakar men toppkockar har nu börjat lyfta laven som en delikatess.

Lavar växer långsamt och kan påverkas negativt av insamling. Därför ingår det inte i den svenska allemansrätten att plocka lavar eller mossor i stora mängder till försäljning. Plocka inte mer än du behöver!

Fönsterlav är vanlig i hela landet förutom längst ner i söder, den kan skördas året om. Laven smakar inte särskilt mycket utan används som textur i matlagning eller som krutonger.

Recept fönsterlavsnacks: Fritera i neutral olja i några sekunder, laven ska inte ta färg då blir den besk. Strö på flingsalt och lite mald torkad svamp för att förstärka skogssmaken. Servera med en skål gräddfil som dipp.

Obs! Ät inte fönsterlav som du köper, den kan vara indränkt i flamskyddsmedel.

Foto: Knotan från boken Vildplockat av Niki Sjölund.

Sida 4 av 512345

Prenumera på nyhetsbrevet!