Vem tjänar egentligen på Black Friday?

24 november 2017En kommentar


Black Friday, en chans att fynda som konsument och en möjlighet att sälja mer som näringsidkare? Nej, “Högtiden” borde utrotas likt en invasiv art. Premiär för Vilses första krönika.

Black Friday är en nästan 100-årig amerikansk tradition, den infaller fredagen efter Thanksgivning (fjärde torsdagen i november)  och det är starten på den amerikanska julshoppingen. Det sägs att namnet kommer från att butiksägare går från rött (förlust) till svart (vinst).

Men detta är en myt, i själva verket kommer namnet från 50-talets Philadelphia, där poliser använde uttrycket för att beskriva det kaos som utbröt i staden när horder av shoppingsugna turister och människor från för förorten invaderade stan.

För poliserna innebar det att de inte kunde ta ledigt i anslutning till Thanksgivning utan var tvungna att arbeta extra-skift för att hantera de problem som följde av människoansamlingar med ökad trafik och snattare som tog chansen i folkmassorna (enligt history.com).

I Sverige startade Black Friday 2013 av framför allt e-handlare som ville boosta sin försäljning, för bara ett par år sedan var e-handeln fortfarande väldigt liten kontra fysisk handel.

Vår stenåldershjärna hänger inte med

Alla vet att vi människor blir påverkade av rea och sänkta priser, vår hjärna är likadan som på stenåldern när vi levde som jägare och samlare. Då var det gynnsamt att agera snabbt när vi exponerades för en möjlighet.

En förbipasserande skadad hjort klubbas ner med en stenyxa innan vargarna tar den eller ett plötsligt upphittat träd med mogen frukt som snart kommer ruttna. De som tog chansen blev vinnare och kunde föra sina gener vidare.

Dessa gener finns kvar hos oss. Och marknadsförare och försäljare använder just detta för att trigga våra stenåldersgener. Det får till följden att vi köper prylar, kläder och annat under Black Friday – och vi köper för mycket eller saker som vi inte behöver. Det blir således en förlustaffär.

För handlarna innebär detta en möjlighet att sälja mer. Men tjänar de verkligen på att sälja mer till lägre priser?

Jonas Arnberg, vd för Svensk handel tror att många handlare gillar den här formen av evenemang, som ger dem en anledning att locka kunder till butiken, men anser att det är problematiskt att black friday främst handlar om att sälja på rea.

Är det någonting handeln behöver i dag är det att handla till fullt pris,eftersom lönsamheten är ganska låg just nu.

Kampanjdriven försäljning i den här formen kommer dock att öka, inte minst eftersom konsumenten förväntar sig det.

Däremot hoppas jag att man gör kloka kampanjer som inte bara gör att man tappar marginal, att det blir ett tillfälle för försäljning, men att man inte bara drar ner på marginalen. (från gp.se)

Alla vet också att överdriven konsumtion skadar vår miljö, eller det handlar inte om miljö längre, det handlar om vår överlevnad.

Så varken handlarna eller konsumenterna eller “miljön”. tjänar på Black Friday? Vad ska vi då med denna högtid till? Jag tycker vi, likt invasiva arter kämpar emot och för ett utrotningskrig mot “högtiden”, vi kan alla dra ett strå till stacken och skippa att köpa prylar vi inte behöver.

En tre-stegs lista för att undvika att dras med:

1 .Sätt på Adblock i din dator och telefon.

2. Stäng av notifieringar i din telefon, testa i helgen!

3. Ge dig ut i skogen, hugg lite ved och tänd en eld! (Har du ingen yxa,

köp HÄR använd rabattkod vilseblackfriday, nej jag skoja! Gå en skön promenad).

Den perfekta friluftskniven

19 november 2017


Vilken kniv du ska ha för friluftsbruk går att diskutera och argumentera kring till leda. Ledsen att säga det men det finns inget perfekt kniv som passar till allt. Du måste utgå från ditt behov och din användning.

Fjällvandrar du mest eller spenderar du tid i skogen – där du gör upp eld eller jagar du eller fiskar och behöver en kniv som tål fukt och är lätt att skölja av? Allt utgår från ditt behov!

 

Olika modeller och användning

En kniv består av ett blad, egg och skaft/handtag. Fodralet en kniv förvaras i kallas slida. Vissa knivar har även en parerstång.

Det finns en rad olika modeller av knivar men i grunden så finns knivar med fasta blad som förvaras i slida och fällknivar. Generellt uppdelas fällknivar i knivar med låsbart blad och med icke-låsbart blad. De flesta så kallade “Schweiziska arméknivar” har inte låsbara blad.

För friluftsbruk kan vi kika på olika typer av användning, exempelvis traditionellt friluftsliv, jakt och fiske. Men dessa olika användningar kan se olika ut. Låt oss exempelvis kika på fjällvandring. En fjällvandring kan ju se olika ut. Från en snabb vandring över två dagar med lätt packning där du bor i stuga. Till en två veckors vistelse i tält där du vistas i blandad terräng och är beroende av att kunna göra eld – för värme och att må gott.

I det förstnämnda fallet kanske din kniv mest ska användas till att skära upp någon plastpåse eller att skära av ett snöre. I de flesta fall räcker en enklare kniv eller till och med en fällkniv. Men det är alltid viktigt att din kniv är vass. En slö kniv gör sitt jobb dåligt och kan vara lätt att slinta med.

I de flesta fall behöver du inte kunna slipa kniven ute i naturen – om du inte planerat att stanna ute väldigt länge och använda kniven intensivt.

Fulltånge kommer från engelskans full tang och innebär att stålet löper genom hela handtaget.

Så kallade fulltånge eller full tang på engelska där fortsätter bladet genom hela handtaget och skapar en kraftig kniv som tål tuffa tag men ökar också vikten och i regel priset på kniven.

Andra funktioner att ha i betänklighet är skaftet – vill du ha det i ett naturmaterial som trä eller ett konstmaterial som plast? Även blandmaterial finns, som exempelvis Micarta.

Naturmaterial går generellt att vårda och laga medan konstmaterial är underhållsfritt men när det går sönder måste det ofta bytas helt och hållet.

Samma sak gäller när det kommer till knivslidan, ska den kunna sköljas av eller föredrar du exempelvis läder – som blir vackrare med tiden men som inte mår bra av att bli blöt och helst bör smörjas med fett nån gång då och då. Men som å andra sidan har en lång livstid.

Se upp för “överlevnadsknivar”: Det finns en tradition att saluföra en viss knivtyp som överlevnadsknivar. De brukar karaktäriseras av stora och kraftiga blad, parerskydd och så kallad fulltånge-konstruktion, exempelvis den klassiska amerikanska militärkniven Ka-Bar USMC.

Dessa knivar härstammar ofta från militärt bruk och där syftet är självförsvar. Knivtypen är ofta för stor och kraftig för exempelvis att tälja eller att rensa fisk så
ofta passar de inte särskilt bra för friluftsbruk.

 

Rostfritt eller kolstål?

Först och främst så är benämningarna missvisande då alla stålknivar kan rosta, rostfritt ska snarare benämnas som rosttrögt och för att krångla till det ytterligare så innehåller i regel rostfria knivar kol.

Men det som menas med ett rostfritt stål är att det legerats med krom och därmed har svårare att rosta. Rostfria knivar brukar ha stainless steel skrivet på knivbladet.

Medan en kolstålskniv har låga halter krom och inte får samma rosttröga egenskaper, kolstålsknivar rostar lättare och kräver en annan omsorg gentemot en rostfri kniv.

En kolstålskniv tappar skärpan fortare än rostfria knivar. Men är å andra sidan lättare att slipa och “segare” därför håller den bättre om du exempelvis bankar på baksidan av bladet med en vedbit för att klyva med kniven. En kvalitetsyxa är alltid tillverkad av kolstål.

Generellt kan skillnaden beskrivas så här: en rostfri kniv passar bra i miljöer med mycket fukt eller om du ofta och enkelt vill kunna skölja av din kniv.

Medan en kolstålskniv passar bra om du enkelt vill kunna skärpa din kniv och om du har för vana att banka på kniven med ett vedträ. Med tillägget att du alltid ska vara medveten om att kniven riskerar att gå sönder om du bankar på den.

Men se också till hur du är som person, är du en person som generellt tar hand om dina prylar noggrant så kanske en kolstålskniv passar bättre och vice versa.

 

Några råd på vägen

Liknar ditt friluftsliv det många kallar bushcraft – dvs. ditt friluftliv kretsar mycket kring skogen, elden och baslägret så är en ganska rejäl fulltångekniv med kolstål ett bra val.

Men är du ute på kortare turer och mest behöver kniven för att öppna förpackningar och liknande kan en fällkniv vara ett bra val. En fällkniv kan också vara en bra backup eftersom de är så kompakta och lätta.

Generellt är en fällkniv med ett låsbart blad bättre då den ger ett säkrare och mer stabilt blad och du kan använda baksidan till ett tändstål utan att kniven viker sig.

En enkel fällkniv eller kraftig fulltånge-kniv? Det är ditt behov som avgör!

Kretsar ditt friluftsliv kring fiske och jakt och din kniv kan bli blöt och kladdig och behöver sköljas av så kan ett rostfritt blad, en slida i konstmaterial och en handtag som är greppbart även när det är blött eller kladdigt passa.

Hur passar kniven din hand och hur känns tyngden och storleken på både handtag och blad? En generell tumregel är att bladet ska vara lika långt som din handflata är bred.

Men viktigast av allt är kanske hur kniven “känns” för dig och vad ditt användande kräver av kniven – det är den perfekta friluftskniven!

Vill du lära dig mer om knivar kan du lyssna på Vilse avsnitt #4 och avsnitt #4+ med David Cassini Bäckström som är personen bakom knivföretaget Casström. Vet du redan på förhand att du är väldigt intresserad så välj 4+ direkt är du bara nyfiken så välj avsnitt 4.

Så täljer du en sked

07 november 2017

Foto: Tommie Svanström Ohlson

En kniv och en träbit det är allt du behöver för att börja slöjda. Det är få saker som slår tillfredsställelsen att planera och sedan metodiskt med sina egna händer arbeta fram ett vacker och användbart verktyg.

Jonas Wistrøm Als har slöjdat i 10 år varav de tre senaste åren som professionell slöjdare. Av helt naturliga råvaror formar han med yxa och enkla verktyg skålar och skedar.

“Det intensiva fokuset där jag samtidigt arbetar både med händerna och huvudet är någon jag inte han hitta någon annanstans. Att dessutom göra det med naturliga material och traditionella metoder adderar en dimension.

Jag skaffade barn tidig och du som har barn känner säkert igen att då kan man behöva lite tid för sig själv. Där fann jag slöjden, eller återfann den. Jag lärde mig de grundläggande teknikerna i skolan men i övrigt är jag självlärd.”

Jonas Wistrøm Als hugger ut embryot till det som ska bli skeden.

Skeden har funnits med oss ända sen stenåldern, efter kniven är det vårt äldsta ätredskap. Länge hade skeden formen av en slev, först på 1600-talet fick den sitt ovala blad.

Liksom kniven var länge skeden ett personligt redskap och fram till ungefär 1800 var det kutym att gäster hade sin egen sked med sig.

Slöjd börjar med en riktigt vass kniv. Att inte ha en vass kniv är som att skida utan valla.

Du behöver dessutom en yxa – din vanliga friluftsyxa funkar bra. “Jag använder en särskild slöjdyxa från Hans Karlsson i Motala, men det är inte nödvändigt för nybörjaren. Du behöver heller inte ha särskilt dyra verktyg. En av mina favoritknivar är Mora 105. Sen behöver du så klart en skedkniv för att skära ut gropen”. En vanlig blyertspenna behövs också för att rita ut din skiss.

En viktig sak att tänka på är säkerheten. Särskild när du jobbar med yxan. “Många vet ungefär hur ved huggs men att forma en grov vedbit till embryot av en sked är lite mer komplicerat. Var försiktig och hugg ifrån kroppen och tänk på var yxan kan hamna om du skulle missa. Dina ben och andra kroppsdelar får inte vara i vägen.”

Nästa steg är att ha rätt typ av virke och att det är så färskt det bara går. Virket ska vara hårt och starkt. För en sked eller slev kan du använda al, björk, lönn och körsbär.

Väntar du för länge så blir träet för torrt och extremt svårt att bearbeta men det finns ett trick för lite mindre träbitar. Låt det ligga i vatten i en vecka. På den tiden hinner det suga upp tillräckligt med vätska och det går att bearbeta igen.

Sked eller slev, så gör du:

1. För att göra en slev behöver du en träbit som är ungefär 30 x 8 x 4 cm. Börja med att rita ut slevens profil på långsidorna. Låt sleven vara lite kraftigare på undersidan där skaftet möter slevens blad. Det är slevens svagaste punkt.

2. Yxa fram profilen. Våga hugga ut rejält. Många nybörjare gör misstaget att hugga ut för lite och får slita med kniven.

3. Rita ut sleven ovanifrån.

4. Fortsätt att yxa fram formen efter din nya ritning. Runda försiktigt till slevbladets undersida.

5. Börja att forma med kniven, jämna till övergångarna mellan skaft och blad med kniven.

6. Nu är det dags att ge sig på urgröpningen. Rita ut slevbladets inre form och och garva ur skedbladet med skedkniven. Du kan tälja från alla håll och kanter in mot mitten. Sleven är som djupast närmast skaftet.

Tips:
En skedkniv är på grund av dess form svår att slipa med en vanligt bryne. Använd istället ett sandpapper som man polerar metall med. Grit 800-1200-2500-5000.

7. När du är nöjd med insidan börjar du med utsidan.

8. Lämna 10 %, nu ska nämligen skeden till största del vara klar. Men det är viktigt att lämna det sista annars riskerar skeden att spricka. Lämnar du för mycket så spricker ofta skeden.
Låt torka 1-2 dagar, i rumstemperatur för en liten sked. Lämna den framme.

9. Slutfinnish Nu är skeden i princip färdig när alla fiber har torkat då finns fint hår som täcker skeden. Använd din vassa kniv för att försiktigt skala av det yttersta lagret. När du täljer insidan måste du tälja med fibrets riktning för att få fina snitt och yta. Runda till skaftet så det ligger bra i handen och fasa kanterna lätt, en fasad kant står bättre mot stötar och nötning. Nu är skeden sammetslen och färdig använda.

10. Vård. För att träet ska hålla sig i gott skick så använd kallpressad föroxiderad linolja. Linolja torkar inte utan härdar genom oxidering. Vanlig kallpressad linolja eller exempelvis olivolja kan ruttna. Men kallpressad föroxiderad linolja ruttnar inte och härdar fort. Har du inte tillgång till föroxiderad linolja använd kokt kallpressad linolja.

Färdig! Första gången du äter kommer du kanske känna smaken av det specifika trä-slaget. Njut av denna stund. Smaken bleknar fort men din sked kommer hålla en livstid.

Fem underskattade bär och växter du kan plocka nästan året om

01 november 2017

Fönsterlav, traditionell nödmat som plockats upp av nordiska lyxrestauranger.

Än fast det är sent på hösten och att det till och med kommit snö i vårt avlånga land är säsongen att plocka vilda växter, bär och svamp längre än vad många tror. I avsnitt #2 av Vilse fick du möta Niki Sjölund, före detta kocken som nu livnär sig på att plocka vilda växter, bär och svampar i skogarna runtom Stockholm södra förorter och säljer sedan vidare till restauranger.

Nedan har vi samlat fem vilda växter och bär som växer från norr till söder och dessutom är ganska vanliga. Med rätt kunskap blir nästa skogstur en spännande jakt efter vilda läckerheter!

 

Tranbär – ett lättplockat bär rikt på antioxidanter.

1. Tranbär

Av någon märklig anledning har vi i Sverige ingen tradition att plocka tranbär. Men de är vanliga i hela landet, mindre i fjällen och på Öland och Gotland. Bären trivs i fuktiga marker och du hittar dem ofta på myrar, lite som hjortron.

Bäst är att plocka tranbären när första frosten kommit, precis som med rönnbär eftersom de blir lite sötare. Det fungerar även att frysa in dem. Tranbär är rik på c-vitamin antioxidanter och motverkar urinvägsinfektion.

Tranbär kan du torka och göra sylt eller saft av. Ett tips är att torka bären och ha dem i müsli eller granola, eller direkt i morgongröten!

Obs! Man kan vid högt intag av tranbär påverka blodförtunningsmedicinen waran.

 

Tusensköna
Tusensköna en stryktålig blomma som hittas i mängder i parker och gräsmattor och parker.

2. Tusensköna

Tusenskönan är en väldigt stryktålig blomma, den hittas i mängder i gräsmattor och parker och den gör sig bra som en ätlig dekoration. Den finns i hela Sverige och skördas mellan mars till november.

Tusenskönan är dekorativ på tallriken och har en lite örtig ton. Du kan äta både blomman och bladen.

 

En
En kan skördas året om och i alla stadier.

3. Enbär

Enbusken växer generellt i hela landet, den är vanlig och enbären är lätta att plocka. Enbären är inte egentligen bär utan bärkottar som utvecklas i treårscykler: första året är bären vitgrå, andra året gröna och tredje året blåsvarta. De olika stadierna kan finnas på en och samma buske.

En har vassa taggar så de plockas med fördel med handskar. Enbär kan skördas året om och de kan ätas och användas i alla dess stadier. I de tidigare stadierna är de mjukare och mildare i smaken.

Enbär passar bra till vilt, till exempel i renskav eller en älggryta. Lägg i hela bär eller mortla dem. Du kan också mortla dem och blanda med salt för enbärssalt. Även kvistar och barr går att använda i matlagning.

 

Kråkbär
Kråkbär ett vanligt men underskattat bär.

4. Kråkbär

En doldis som är vanlig och lätt att plocka. De finns i hela Sverige och trivs på mager mark som kalfjäll och hyggen.

Plockas för hand eller med bärplockare, skördas mellan juli till mars. Används till gelé, sylt och saft man kan även ätas färskt.

 

Fönsterlav
Fönsterlav kallas ofta felaktigt för vitmossa.

5. Fönsterlav

Fönsterlavens vanligaste användningsområde är som dekoration till ljusstakar men toppkockar har nu börjat lyfta laven som en delikatess.

Lavar växer långsamt och kan påverkas negativt av insamling. Därför ingår det inte i den svenska allemansrätten att plocka lavar eller mossor i stora mängder till försäljning. Plocka inte mer än du behöver!

Fönsterlav är vanlig i hela landet förutom längst ner i söder, den kan skördas året om. Laven smakar inte särskilt mycket utan används som textur i matlagning eller som krutonger.

Recept fönsterlavsnacks: Fritera i neutral olja i några sekunder, laven ska inte ta färg då blir den besk. Strö på flingsalt och lite mald torkad svamp för att förstärka skogssmaken. Servera med en skål gräddfil som dipp.

Obs! Ät inte fönsterlav som du köper, den kan vara indränkt i flamskyddsmedel.

Foto: Knotan från boken Vildplockat av Niki Sjölund.

Nästa veckas gäst

20 oktober 20172 kommentarer

Foto: Tobias Knotan Arnerlov

I Vilse får du träffa dem som kan mycket om eller spenderar mycket tid i naturen. Varje vecka släpps ett nytt avsnitt. Avsnitten finns tillgängliga “där poddar finns” bland annat på Podcaster, Acast och SoundCloud.

Avsnitten kommer ligga runt en timme, ibland lite kortare men ibland lite längre beroende på gäst och ämne. Jag vill låta människor tala till punkt. Vissa behöver längre tid medan andra klarar sig på kortare tid.

Under nästa vecka kommer du få träffa vildplockaren Niki Sjölund före detta kocken som sadlat om och nu plockar vilda växter, bär och svamp i skogen och levererar till restauranger. Niki har tidigare bland annat jobbat på restaurangen Ekstedt i Stockholm, en hyllad lyxrestaurang som tagit ett steg tillbaka lagar endast mat med hjälp av den öppna elden i kombination med lokala råvaror och smaker. Niki har också skrivit boken Vildplockat utgiven hos Natur & Kultur.

Du får lära känna Niki och lära dig av hans kunskap om vad du ska plocka och vad du absolut inte ska plocka i naturen. Avsnittet finns tillgänglig torsdag 26/10.

Vill du ha en uppdatering på e-post med kompletterande information – exempelvis bilder på det vi pratat om, scrolla ner och skriv upp din e-postadress!

/Nils

Sida 1 av 212

Prenumera på nyhetsbrevet!