#20: Robin Dalman, knivmakaren "jag kan vara så kompromisslös jag vill" - Vilse

#20: Robin Dalman, knivmakaren “jag kan vara så kompromisslös jag vill”

Podcast | 08 mars 2018

Slipningen, den del av arbetet som Robin Dalman uppskattar mest. Foto: Johan Strindberg

Från en liten verkstadslokal i en förort i södra Stockholm blandar Robin Dalman japansk och svensk tradition och skapar köksknivar som lockar entusiaster från hela världen. Ett avsnitt tillägnat den skärande eggen, ett verktyg vi använt i hundratusentals år och som de flesta av oss använder än idag. Nedan finns en text från det besök jag gjorde hos Robin i anslutning till inspelningen.

 

Foto: Johan Strindberg

Ett rytmiskt dunkande hörs när jag närmar mig den oansenliga lokalen insprängd bland några bostadshus i en vanlig förort till Stockholm.

Jag knackar på dörren, ljudet tystnar och dörren öppnas och en person med ett skitigt förkläde och nyfikna ögon visar sig i dörröppningen. Han visar mig runt i den ganska pråliga men funktionella lokalen, olika stationer för olika steg i tillverkningen. Slipning, härdning, smide och anlöpning.

Robin bjuder på snabbkaffe och visar några av hans knivar. Knivarna är oemotståndligt vackra. Masurbjörk, renhorn och näver i handtag och handsmitt damaskusstål.

Robin Dalman har på bara några år blivit ett namn bland kockar och knivnördar världen över. Han kombinerar svensk slöjdtradition med japanskt tusenårigt knivmakeri.

Resultatet är häpnadsväckande, det känns direkt när jag lyfter en av hans kockknivar. Den är välbalanserad och känns lätt, närmast svävande i handen.

Utdrag ur poddavsnittet (gäst in 3:10):

 

Vad utmärker ditt hantverk?

Man kan göra knivar på många olika sätt, jag ser på det som ett arbete i utveckling hela tiden, lite av en resa. Men jag är ganska bekväm där jag är nu. Om man tittar på mina knivar så kan man se att de har en speciell slipning. Dom ser lite annorlunda ut för de har fler skålslipningar på bladen. Sen när man håller i den så känner man att den är precis i utförandet överallt.

Det är lite av det härliga med att göra egna knivar, att man kan vara så kompromisslös som man vill. Jag försöker göra mina knivar konsekvent så att varje kniv i den modellen blir precis så som jag hade tänkt. Och det har ju funkat, hittills är folk nöjda och jag börjar få lite uppmärksamhet och sådär, jättekul!

I en enkel verkstad i Årsta, Stockholm skapar Robin knivar med 1000-åriga anor.

 

Hur tänker du vad gäller materialval?

Jag försöker hålla mig till svenska stål och skaftmaterial men jag är inte helt absolut, jag kör med lite tyska stål också. Jag vill göra en bra kniv helt enkelt. Men jag har mina små favoriter kan man säga, svenska stål från Uddeholm som tillverkas i Munkfors.

Sen använder jag svensk masurbjörk väldigt mycket och renhorn. Jag har en leverantör på renhorn som handplockar dem precis enligt de måtten och den kvaliteten jag vill ha. Det är alltid lite kinkig att jobba med naturmaterial men så som jag bygger mina skaft nu så funkar det riktigt bra. Och de håller bra för användaren.

Masurbjörk är ett återkommande inslag hos Dalman-knivarna.

 

En enkel stålbit på väg att bli ett vackert bruksföremål.

 

Ett utsökt hantverk, nordiska material och japansk knivkonst.

 

En fin, en medel och en grov. Robin likt de flesta av hans kunder föredrar att vässa sina knivar på Japanska vattenstenar.

 

Vilken del i knivmakandet tycker du är mest intressant?

Kanske det som de flesta inte tycker är så kul väldigt precist, något som många bladsmeder inte tycker är så kul. För det tar väldigt lång tid och är väldigt krävande, beroende på hur man gör och hur ens process ser ut.

Men jag tycker alla moment är intressanta, jag tycker det är väldigt kul att göra knivar helt enkelt även skaft och se materialen när man närmar sig slutet.

Men det som gjorde att det funkade för mig i början var för att jag hade mycket tålamod att stå och slipa dag ut och dag in.

Lyssna där poddar finns för att höra mer av Robin Dalman!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta*

*

1 × två =

Ta del av bortglömd kunskap i din inbox