Artiklar - Vilse

Slipa med japanska vattenstenar, en gammal metod som blivit alltmer populär

Guider | 18 oktober 2018


I och med det ökade intresset för matlagning, friluftsliv och hantverk har behovet av riktigt vassa knivar och andra egg-verktyg fått ett uppsving. Med det följer att fler vill slipa sina knivar själva. I den här artikeln ska vi med hjälp av två experter djupdyka i hur man slipar med japanska vattenstenar.

En av de slipmetoder som vunnit allt större popularitet de senaste åren är att slipa knivar med japanska vattenstenar, eller japanska våtstenar som de också kallas. Fördelen med denna metod är att de avverkar väldigt lite yta av eggen och det går att få en väldigt vass egg. Men det kräver tålamod, engagemang och rätt utrustning för att få till det.

Innan man kan det så kan metoden upplevas som krångligt, därför har vi snackat med två auktoriteter: knivmakaren Robin Dalman som gör japanska köksknivar med en svensk touch. Och ägaren av Cleancut, Christofer Åslund, som sen drygt ett årtionde tillbaka säljer slipstenar, köksknivar och dessutom erbjuder handslipning till sina kunder.

Bakgrunden till hur metoden blivit populär handlar om det ökade intresset för japanska köksknivar, vi ska inte snöa in oss för mycket men grunden till detta ligger i att vinkeln på eggen skiljer sig traditionelltmellan japanska och europeiska köksknivar. Europeiska köksknivar har vanligtvis ett tjockare och mjukare blad med 20-25 graders vinkel medan de japanska knivarna normalt har betydligt hårdare blad och tål därför att slipas ner till 10-15 graders vinkel.

De japanska knivarnas hårda blad kan slipas med brantare vinkel och ändå behålla sin skärpa under användning och har därför blivit väldigt populära bland både professionell kökspersonal och hemma-användaren. Men hårdheten hos de japanska knivarna gör de svårare att slipa samt att traditionella europeiska slipmetoder inte fungerar. Därav följer naturligtatt fler och fler vill nyttja japanska vattenstenar/våtstenar.

Förutom att japanska vattenstenar ger ett enastående resultat uppskattar användare att de dessutom går att använda för att slipa de flesta sorters knivar inkluderat jakt-, fiske- och täljknivar.

 

Vad är japanska vattenstenar?

Japanska våtstenar eller vattenstenar som de också kallas har sin grund i naturligt förekommande japanska stenar som bryts i gruvor. De delas upp i tre olika grader ara-to (grov), naka-to (medium) och shiage-to (avslutningstenen).

 Men dessa naturliga stenar är idag mer och mer ovanliga eftersom berget börjar bli utarmat. Det vanligaste är att använda sig av syntetiska stenar. Det finns en fördel med syntetiska stenar och det är att de är mer precisa i sin indelning stenarna delas in olika grovlek (grit).

 

Hur fungerar japanska vattenstenar?

Christofer: En våtsten fungerar så att slipande partiklar i stenen avverkar metall från eggen. I takt med att de slipade partiklarna nöts ut roterar nya fräscha partiklar fram ur stenen. Stenen slits alltså den med, och behöver planas ut för att ytan ska hållas jämn.

 

Vad behöver man som hemmaslipare?

Christofer: Du behöver generellt sett 2 stenar för att slipa. En medelgrov (omkring 1000 grit) som avverkar metall och formar din egg, och en finare sten (3000-6000 grit) som polerar upp eggen så att den blir blank och skarp. Många brukar uppskatta att ha en grövre sten som snabbar på arbetet med väldigt trötta knivar samt reparation av skadade spetsar och hack i eggen.

Utöver 2-3 stenar behöver du jämna av stenen så att den inte får en konkav form. Det kan du lösa hjälpligt genom att nöta stenarna mot varandra, men det finns speciellt utformade planstenar för dig som känner att du vill ha rejälare redskap.

 

Två till tre olika japanska våtstenar brukar behövas för ett bra resultat.

 

Hur gör man?

Christofer: På YouTube finns såklart massor med videos, och vi har även en kortare instruktionsfilm på cleancut.se. Många av filmerna du hittar på nätet är bra, men om du inte är insatt i hantverket så blir det svårt att avgöra vilken källa man ska lita på.

Kort sagt behöver man lära sig vad råegg är och hur råegg känns. Det är som en en grad eller kant av metall som växer fram längs eggen när du har slipat en stund. Det kan liknas vid att man puttar metall över kanten på eggen. Den graden kallas råegg och det är kvittot på att man är klar. Du har nått nållpunkten och det är dags att byta sida när du har en jämn råegg längs hela eggen. Du byter sida och skapar en jämn råegg på den andra sidan. Sedan är du redo att byta till en polersten, och avsluta gärna med strigling för ett toppresultat.

 

Finns det något stort misstag många gör när det kommer till knivslipning?

Robin: Det första är att fler borde våga prova, det är svårt att göra ett fatalt misstag, håller man fel vinkel kan man alltid slipa om. Skulle det bli helfel så kan man lämna in sin kniv till en professionell knivslipare för att återfå formen.

Det andra är att folk är lite rädda för att repa upp sina knivar. Det kanske gäller för de som börjar vässa på sten. Dom vågar inte hålla låg vinkel för då repar man sitt knivblad. Och när det gäller tunnare knivar, som kockknivar, är det särskilt viktigt att hålla en låg vinkel.
Vill man så kan man återställa finishen på sina knivar med ett sandpapper.

Men jag tycker inte det är nödvändigt, en kniv är ett bruksverktyg. När man vässat en kniv några gånger så får den en finish då blir den snygg av själva vässningen tycker jag!

 

Hur slipar du dina knivar?

Robin: Jag slipar på japanska våtstenar, principen går ut på att man gör jobbet med en grov sten sen förfinar man eggen med en finare sten.

Jag börjar med en 300-sten oftast, det som händer först är att man får en råegg. Det är alltså att själva eggen viker sig över. Sedan fortsätter jag slipa med en 1000 sten och flyttar råeggen så den står rakt ut eller lossnar/avgradas beroende på stål och kniv. (började med 300 sten).

Knivar kan vara slipade på båda sidor eller ena. För knivar som endast är slipade på ena sidan så slipar man endast denna sida primärt. Sedan “knuffar” man över eggen genom att slipa andra sidan liggande platt på finare sten.

De flesta knivar är dock slipade på båda sidor och då slipar man båda sidor.
När jag bytt till 1000-sten så börjar jag känna och titta var jag har råeggen. Den 1000-stenen jag gillar är relativt finkornig för att vara en 1000-sten.

 

Hur hårt tryck ska man använda?

Robin: Man jobbar med fördel med olika tryck. Det är olika med olika stenar, och olika knivar, så det blir som en teknikgrej som kommer med tiden, när man bekantar sig med sina stenar och knivarna man vässar.

Eftersom jag har slipat många knivar och har mycket erfarenhet kan jag egentligen avsluta på medel eller grova stenen, då lättar man på trycket och känner med fingrarna och byter sida varefter vilken sida man känner råeggen på. Är man inte så erfaren så är det lättare att göra klart det genom en finare sten.

Min favoritsten att avsluta med är en natursten, men det anges inte på en natursten hur fin den är. Skulle jag använda en syntetisk sten som tredje sten skulle den ligga mellan 5000-10000. Man kan använda ögonen i stor utsträckning för att se sin råegg. Har man råegg kvar kan man oftast se det.

Den natursten jag har är fin och långsam, så jag får en helt ren avgradad egg enkelt genom att använda den stenen. Så det är väldigt lätt att avsluta och jag får en väldigt vass egg som har bett.

 

En särskild skålslipning, nordiska material som masurbjörk och renhorn utmärker Robin Dalmans knivar.

Vad är det viktigaste för att få till en bra slipning?

Robin: Det absolut viktigaste för att få till bra slipning med japanska våtstenar är att man lär sig känna och se råeggen. Det kan vara tålamodsprövande men lägg ditt fokus här så blir slutresultatet ofta bra.

 

Robin Dalman i sin verkstad i en förort söder om Stockholm.

 

Vad är egentligen att strigla?

Robin: Det är ett sätt att avsluta slipningen. Det kan man göra på en mängd saker och sätt. Ett gammalt skärp eller dagstidning som ligger platt på ett bord.

Att strigla innebär att man drar eggen baklänges. En gammaldags rakkniv striglar man på läder. Men man kan använda sin sten. Jag brukar använda balsaträ som jag gnuggat in med grönt polervax. Jag håller ner vinkeln och låter den ta på eggen “man smeker av eggen”, man kan höra eller känna precis när vinkeln blir tillräcklig så strigeln tar precis på eggen .

Knivmakaren Robin Dalman kan du också träffa i avsnitt 20 där vi ägnar ett helt avsnitt till knivmakerikonst. I Sverige kan man exempelvis köpa japanska vattenstenar på cleancut.se, de erbjuder dessutom handslipning om du inte vill slipa själv eller ditt eget försök inte gick vägen.

Vill du läsa mer om knivar kan du läsa den här artikeln om den perfekta friluftskniven. Ett annat verktyg som behöver slipas är yxan, träffa yxmakaren Julia Kalthoff i avsnitt 29.

 

9 saker du behöver veta för att få till en bra lägereld

Guider | 23 september 2018


En lägereld förgyller naturupplevelsen genom att ge värme, trygghet och samtidigt fungera som en naturlig samlingsplats för gruppen. Men allt färre vet hur man gör upp en eld därför har vi pratat med överlevnadsexperten och kursledaren Mattias Norberg som bland annat har utbildats genom Svenska Överlevnadssällskapet.

 

 

Hur får man till en eld när veden är fuktig?

Samla stegvis med ved från det finaste upp till grövre ved. Tjärved från tall brinner fast det regnar. Ibland kan man bryta upp hela tjärstubbar och elda. Eller så startar du elden med tjärved och lägger sedan på annan ved.

När det regnar och är fuktigt lägger du på mycket ved på elden så att den torkar efterhand. Tänk på att inte packa det för tätt, syret måste få vara med i förbränningen. Näver torkar fort och brinner även om det är dåligt väder, så det kan användas att starta elden med.

Har du yxa kan du gå på grövre döda träd som fortfarande står upp. Veden i mitten håller sig torr länge även om det regnar. Hugg med yxan så du kommer åt det torra.

En s.k fjädersticka är ett bra hjälpmedel om din ved är fuktig.

Tälj ett gäng fjäderstickor av veden som du tänder på. Elda den torra veden i mitten tills du fått en rejäl grundeld därefter kan du elda sämre ved och samtidigt torka ved genom att placera den nära elden.

Tips: Tänd på en stor klump med kåda. Den brinner länge och du har större chans och få fyr på din tändved.

 

Tre tips för att lyckas få eld varje gång

  1. Ha koll på basen: För att det ska kunna brinna behövs torrt material, tillräckligt med värme och tillräckligt med syre. Saknas något av detta brinner det inte.
  2. Samla in mer tändmaterial än du tror, det ska vara torrt (näver, tjärved, fjäderstickor, dött granris).
  3. Var noggrann i alla steg av processen.

 

Hur får man till en bra matlagningseld?

Jag föredrar att laga mat över glöd. Då är det en fördel om du kan elda ved som är hårdare (högre densitet) som ek, bok men även björk funkar utmärkt. Det blir mer kol/glöd av hårdare träslag.

För att få fram glöden kan du göra vilken eld du vill innan men pagodeld eller berbereld (upp och nervänd eld) passar bra. Sedan om du vill ställa grytor/stekjärn direkt på glöden, hänga dem ovanför eller laga maten direkt på glöden spelar mindre roll.

 

Vilka material är bäst för att göra en “eldboll”?

Är materialet ordentligt torrt så fungerar flera olika material väldigt bra. Men något torrt material som man alltid kan få tag i även när det är dåligt väder är trä från mitten på döda stående träd. Av träet täljer du fina fluffiga fjäderstickor. Dessa fungerar utmärkt som eldboll.

Sedan har vi torr, uppruggad enbark, torra, mogna vassvippor, torrt gräs exempelvis bladen från rörflen. Dessa växer i bestånd precis som vass. Båda torkar väldigt fort i vinden. Torrt, murket trä är också väldigt bra och kombineras med fördel med något annat material.

 

Vilket eldstål är egentligen bäst?

Har provat många olika tändstål genom åren men har dålig koll på de olika märkena. Det är dock väldigt olika kvalitet. Vissa är mycket svårare att få bra gnistor från. Light My Fire är väl det märke som jag vet fungerar bra.

 

Kan du ge ett bra tips för att göra fjäderstickor?

Ett bra sätt att göra fjäderstickor på är att slå fast kniven i en stubbe med eggen ifrån dig. Sedan drar du trästycket emot dig och på så vis skär du spånen. Allting handlar om vinkeln mellan trästycket och knivseggen. Det är bara och träna tills det sitter.

Vilket är bästa “fusket” för att få till en eld enkelt?

Jag brukar alltid säga att det finns inget fusk när det gäller att göra upp eld. Så länge man lyckas så är målet uppfyllt. Men visst, det som jag upplever att de flesta räknar som “fusk” är inte material från naturen utan annat material som man preparerat. Det kan vara tamponger, bomull doppat i vaselin, bitar av cykelslang, papper indränkt i paraffin, värmeljus mm. Detta ökar så klart ens möjlighet att lyckas väsentligt.

 

Hur får man enklast ett koncentrerat gnistregn från sitt eldstål?

Du kan använda tändstålet på flera olika sätt. Lite svårt att förklara i text men ett kraftfullt drag längst med hela tändstålet med samma vinkel bibehållen mellan det du skrapar och tändstålet. Gnistorna sprider sig alltid mer eller mindre. Mer precision tycker jag man kan få om du bara använder det yttersta 1-2 cm av tändstålet och trycker ifrån med tummen på det som skrapar av gnistorna.

 

Vilka är det tre viktigaste beståndsdelarna för att få till en bra eld?

De tre viktigaste sakerna för att få upp en eld är torrt material, tillräckligt med värme och tillräckligt med syre. Detta gäller även när du sköter om elden och lägger på ny eld. Som regel räcker det med 1-2 fingrars bredd mellan veden för att det ska brinna riktigt bra.

Mattias kan du träffa i avsnitt 28 “back to basics” och avsnitt 41 om elden.

Kom ihåg att alltid tänka på säkerheten när du eldar och håll dig inom allemansrättens gränser. I avsnitten ovan behandlar vi hur du eldar säkert i naturen.

“Samarbetet var en grundfaktor till att vi lyckades hantera branden”

Nyheter | 30 juli 20182 kommentarer

Foto: Markus Mes N Edlund

På grund av den extrema värmen och torkan under sommaren härjar ett flertal bränder runtom i Sverige, i avsnitt 36 pratade vi med ställföreträdande insatsledare Linus Jogedal om skogsbränder och läget i Örnsköldsvik och branden i Brattsjö i synnerhet. En brand som uppmätts till runt 500 hektar (runt 650 fotbollsplaner).

Branden i Brattsjö är nu släckt så vi passade på att uppdatera oss om hur det gick till.

 

Hur är läget med branden i Brattsjö nu?

Den är släckt i den mån att räddningstjänsten ej behöver göra en släckningsinsats i nuläget. Nu är det upp till markägaren att hantera det, och de kan det hantera själva med egen och våran utrustning som är kvar på plats.

 

Hur lyckades ni släcka branden?

Det var en brand som man i begynnelsen inte kunde släcka, det är en kombination av tur och skicklighet – vi hade både naturliga begränsningslinjer som fungerar som brandgator exempelvis sjöar och vägar sen så gjorde vi begränsningslinjer med hjälp av en moteld tillsammans med representanter från markägarna och brände bort ett område så att det inte skulle kunna fortsätta den vägen. Sen gjorde vi även en brandgata med hjälp av en grävmaskin där ett brett dike grävdes ut.

Begränsningslinjerna tillsammans med slangsystem gjorde att vi kunde arbeta utifrån och in mot brandområdet.

Som pricken över i:et så började det regna en stund på söndagen, det var inga större mängder men det bidrog att släcka det mest svårtillgängliga ytorna där vi inte gärna vill ha personal.

Att tillägga är att förutom Brattsjö så har under perioden 13/7-22/7 vi hanterar 69 larm varav 48 st var skogsbränder.

 

Samarbetar ni med några utanför räddningstjänsten?

Hemvärnet var det största aktören personalmässigt, vi hade också hjälp av bönder/LRF – lokala jordbrukare helt enkelt. Vägarna som var farbara som var begränsninsglinjer, jordbrukarna vattnade dessa med sina gödselspridare och kunde därmed hålla dessa på egen hand. Deras tankar är på mellan 10-20 kubikmeter, en brandtankbil rymmer runt 10 kubikmeter som jämförelse.

Frivilliga resursgruppen var med en sväng på sluttampen också, vi samarbetade även med representanter för markägarna. Även privata helikopterpiloter var viktiga resurser så klart!

De frivilliga från Skogsbrandvärnet och Räddningsvärn gjorde även de ett kanonjobb på plats!

 

Hur fungerade samarbetet?

Staben på brandstationen i Övik de undersöker vilka som kan vara mest lämpliga för ett samarbetet. Vi som jobbar rent operativt på brandplatsen kallar inte på resurser.

Vi som jobbar operativt på plats begär eller önskar om behovet. Sedan får staben i Övik inventera vad som finns att tillgå just för stunden.

Samarbetet på plats fungerade väldigt bra. Hemvärnet är väldigt smidiga att samarbeta med då de har en egen struktur för ledning och då är det lätt att fördela arbetsuppgifter.

Samarbetet var en grundfaktor till att vi över huvud taget lyckades hantera branden. Räddningstjänsten hade haft svårt att ensamt hantera situationen.

En annan samarbetsförmåga som ej var där på plats är MSB som skickade materialdepå för skogsbränder. Det är en container med slangar, pumpar, motorsprutor som är specifika för skogsbränder. Den utrustningen kom till användning, utrustningen som sådan är inte unik utan en vanlig brandman kan i regel hantera den.

 

Är faran avblåst?

Nja, det är den inte i och med att det är fortsatt hög brandrisk i terrängen. Det är fortsatt bevakning på plats. Jag skulle säga att faran inte är över förrän det kommer ihållande regn.

Fortsatt eldförbud råder och det är extremt viktigt att människor respekterar det!

Lyssna på avsnitt 36 i Acast eller där poddar finns!

Våra stenåldershjärnor behöver naturen inte överskattat storstadskaffe

Krönikor | 10 juli 2018

Enligt forskning från Stanford ger naturen oss en möjlighet till självreflektion.

Jag kan inte säga att jag är en av de personer som älskar storskaliga stadscaféer. Tycker liksom att kaffet får en annan smak när det kommer med ett slarvigt skrivet namn, i skållhet papperskopp. Jag tar en klunk. Så illa kanske det inte är ändå, men vad gör jag egentligen här?

Jo, livet som bjussar på så mycket utveckling, härliga upplevelser men också mentalt kaos och ständig hets har gjort mig irriterad och svag. Speciellt är det när jag är i större i städer.. då kan jag verkligen känna att mina krafter lätt tar stryk och jag fick jobba hårt med att bara hitta till detta fik. Som tur var ska kaffe vara den pick-me-up vi behöver när allt känns fel. Bara doften av denna underbara böna kan underlätta de största av problem. Lika snabbt som kaffet beställs, går dock denna effekt ut. Jag funderar på påtår och mer långvariga strategier som får våra kroppar att hålla ut.

För de är ju inte bara jag som är sliten! Hjärntrötthet, utbrändhet och överkänslighet är nyord. Enligt rapport från Försäkringskassan är sjukskrivningarna ett samhällsproblem. Ångest, oro och stress hör till vanligheterna. Människor som en dag bara tar slut. Jag slögooglar. Läser texter om att vi har förlorat vår relation till livet. Vad är meningen med allt egentligen? Enligt Socialstyrelsen ökar depression och psykisk ohälsa icke förvånansvärt, även hos barn.

Jag tror att utvecklingen helt enkelt handlar om att vi trycker in och gör för mycket! I vårt livspusslande ska varje sekund planeras in. Att köra bil och ringa ett jobbsamtal samtidigt som vi äter en macka till lunch, är idag mångas “vinnande” verklighet. Hjärnforskaren Katarina Gospic, förtydligar dock hur vår hjärna sett likadan ut de senaste 40 000 åren och därmed inte är riktigt anpassad för multitasking. Fokus, kontroll och olika beslut hit och dit kräver nämligen att hjärnans organisationscentra (prefrontala cortex) alltid är i full produktion. Klart att vi tillslut kollapsar! Våra hjärnor har fått nog och kaffe eller en trendig ny diet nja, det fixar inte de långsiktiga problemen i en sönderstressad kropp.

Kanske är det därför så att våra “stenåldershjärnor” istället behöver blanda all denna hets och produktion med miljöer av enkelhet, återhämtning och reflektion. Att en trygg naturmiljö är det som verkar funka bäst, behöver vi inte tänka länge för att förstå. Rent historiskt har människan alltid återhämtat sig i naturen, en teori som nu är vetenskapligt bevisad.

I bl.a. en studie från Stanford University har forskarna använt sig av EEG för att se ifall det finns någon skillnad på hjärnaktiviteten hos personer som tar en promenad i staden och de som promenerar i en park med biologisk mångfald.
Resultatet var att de kunde se hur de människor som gick i parken hade minskat blodflöde i prefrontala cortex. Det visade sig att promenaden i parken gett det ständigt, aktiva kontroll centrumet en chans att sakta ner. Kortisolet, som hos många av deltagarna låg på rekordnivå hade också minskat i produktion och de uttryckte hur naturen gett dem en möjlighet till självreflektion.

Studier från b.la. Göteborgs grön rehabilitering verksamhet, förtydligar hur skogar, grönområden och brusande hav skapar kravlösa miljöer där intryck får komma och gå, utan att vi ska vara där och peta. Naturen ger inte vår livspusslande hjärna lika mycket att kontrollera och en chans till att bara va, något som för själen kan tyckas känns ganska bra…

Vår respons på naturliga miljöer, men även på sinnesstimuli som får oss att tänka på naturen, är oftast direkt. Forskning visar hur kontorspersonal, genom att de bara förflyttats till en fönsterutsikt av lövträd upplevde hur arbetsmiljön och välmåendet förbättrades, dag för dag. Vi orkar liksom inte leva i ett konstant stadie av kamp och flykt och något så enkelt som att bara lyssna på fågelsång, ger kroppen en mikrovila och lugn och ro ett tag.

För vila är inte så farligt som vi tror. När hjärnan får en chans att andas ut, kommer nämligen de positiva hälsoeffekterna som på automatik. Flera studier visar hur tid i och med naturliga miljöer ökar vår förmåga till kreativitet, nya idéer och innovation. Bättre immunförsvar är också ett resultat. Arbetsplatser med gröna inslag rapporterar mindre sjukskrivningsdagar och förbättrad prestation. Något för er chefer att ta till er!

För vi kan inte längre ignorera vetenskaplig fakta. Borsta bort naturen som något som inte passar in på mig och min livsstil. Naturen kan inte heller bara vara en hobby, som går att utnyttja när lusten utan naturkontakt måste in i vardagen. Jag menar hur jobbigt kan de va att ta en extra promenad eller att bara välja och stirra på ett löv ett tag? För även om jag själv också tycker att en kopp starkt kaffe för stunden smakar och doftar så gudomligt bra, kanske det är det dags att ge kroppen den långsiktiga förändringen den faktiskt vill ha?

Väl förberedd för sommarens fjällvandring

Guider | 07 juli 2018

Att följa leden är ett bra alternativ för nybörjaren i fjällen.

Fler och fler nybörjare vistas i de svenska fjällen, hos många saknas grundläggande kunskap, därför har vi sammanställt viktig information och kunskap inför sommarens fjällvandring.

Under sommarhalvåret när temperaturen är mildare och det är ljust nästan dygnet runt är det högtid för fjällvandring. Med rätt föreberedelser blir din fjällvandring ett vilsamt men spännande äventyr. Det finns egentligen inget att vara rädd för i de svenska fjällen men sommar som vinter kan vädret vara tufft och du bör vara väl förberedd.

En sak du måste ha i åtanke är att de svenska fjällen ligger väldigt långt norrut, det innebär att även under sommaren kan det bli frost på nätterna. På kalfjället kan det dessutom blåsa rejält och det regnar ofta, enligt statistik från SMHI regnar det ungefär varannan dag och det blåser återkommande upp till 15 m/s. Som jämförelse räknas det som hård vind som är svårt att gå upprätt i, ännu svårare så klart med en tung ryggsäck i tuff terräng.

 

Säker fjällvistelse enligt Fjällsäkerhetsrådet

1. Ta med kläder som klarar snabba väderomslag. Ta alltid med skalplagg och värmeplagg och ett torrt ombyte i ryggsäcken. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor med tips på lämplig utrustning.

2. Ta del av lokala väderprognoser. Vädret kan slå om snabbt. Respektera utfärdade vädervarningar.

3. Lämna färdmeddelande. Det är viktigt att ni meddelar någon vän eller släkting er planerad färdväg. Ladda gärna ner och använd fjällsäkerhetsappen.

4. Följ markerade leder. Är det första gången i fjällen är det klokt att följa markerade fjälleder. På fjällkartor är leder tydligt utmärkta. Använd en fjällkarta som är tryckt på ett fukttåligt papper. Fjällkartor finns att köpa i välutrustade sport- och friluftsbutiker eller kan laddas ned från Lantmäteriets hemsida.

5. Använd karta och kompass. I fjällen saknas ofta mobiltäckning. Lär dig därför att använda karta och kompass innan du ger dig iväg.

Om Fjällsäkerhetsrådet:
Fjällsäkerhetsrådet består av representanter för myndigheter och organisationer med stor samlad kunskap om fjällsäkerhet.

Fjällsäkerhetsrådets uppgift är att förebygga olyckor i fjällen genom att dels informera och utbilda om fjällsäkerhet, dels stödja forskning och utveckling på området. Fjällsäkerhetsrådet arbetar under Naturvårdsverket.

 

Artiklar och poddavsnitt som förbereder dig inför sommarens fjällvandring

För att bygga på din kunskapsbank så finns här ett gäng artiklar och poddavsnitt med relevant information kopplat till din fjällvistelse från Vilse.

Artiklar
Träning inför fjällvandring
Så undviker du skavsår
Så ska du äta under en fjällvandring
Vandra med lättare last

Poddavsnitt
Poddavsnitt om fjällvandring med vildmarksguiden Ida Lindström
Poddavsnitt med fjällräddaren Niklas Holmedahl
Poddavsnitt om lättare vandring med Jörgen Johansson
Poddavsnitt med friluftsexperten Johan Skullman
Poddavsnitt med expeditionsläkaren Olivia Kiwanuka

Externa länkar:
SMHI fjällväder
Sanningen om vädret i Sommarfjället (från Fjällsäkerhetsrådet)
Ladda ner kartor från Lantmäteriet

Sida 1 av 612345...Sista »

Ta del av bortglömd kunskap i din inbox