Vintertältning med friluftsexperten Johan Skullman - Vilse

Vintertältning med friluftsexperten Johan Skullman

Guider | 21 mars 2018En kommentar

Vintertältning kan göra din närmsta skog till ett stort äventyr. Foto: Fredrik Lewander

Att tälta på vintern kräver mer kunskap och annan utrustning än sommaren men det fina med vintertältning är att även en enklare tur i ditt närområde blir till ett stort äventyr när temperaturen kryper under nollan och snön ligger i drivor.

Jag är ingen tältexpert. Många tältnätter har för mig slutat i att jag tagit hjälp av en vän för att över huvud taget kunna slå upp tältet och sedan har det avslutats av att jag lätt huttrande legat vaken halva natten lyssnande på min väns snarkande.

När det kommer till vintertältning så kan okunskap och misstag stå sig dyrt och i fjällmiljöer kan det vara förenat med livsfara.

Så låt mig upprepa historien om att ta hjälp av en vän men sätta punkt för det där med att inte kunna och behöva ta hjälp. Jag ringer upp Johan Skullman, före detta major med över 30 års erfarenhet från försvaret, expert på överlevnad och friluftskunskap. Och kollar med Johan hur vintertältning ska gå till för högsta möjliga säkerhet och komfort.

 

Vad får man absolut inte missa med vintertältning?

Man ska inte underskatta vikten av att öva in ett beteende och mönster som om det vore värsta tänkbara förhållanden som pågår eller kan vara på gång.

Det finns en tydlig koppling att i trängande situationer bete sig som man är van vid därför är det viktigt att alltid öva som om det värsta kunde hända. Stormförankringar och dylikt ska alltid användas. Det har också den fördelen att tältet står pall för snö bättre om exempelvis det faller från en gren och det fungerar även bättre om det så att säga “bara regnar” i och med att tältväven inte lika lätt slackar.

Så det finns helt enkelt flera skäl varför man alltid under vintertältning eller all tältning för den delen ska bete sig som om den värsta storm är på gång.

Tips: Träna hemma innan du ger dig ut. Träna så att du kan resa och ta ner tältet med handskar på, t o m dina tumhandskar! Väl ute på turen kan du vara både trött, kall och hungrig när du ska resa tältet och att då ha lite vana med väl inövade rutiner är en bra investering för välbefinnandet och säkerheten.

Med nära hälften av årets nätter i tält är Johan Skullman rätt person att fråga om vintertältning. Foto: Fredrik Lewander

 

Vad ska man ha för typ av tält?

Tunneltält som ofta har en stor absid är bra och praktiska även för vinterbruk. Är man i områden med väldigt mycket vindändringar som i bergsområden och dylikt då är ett självstabiliserande kupoltält att föredra. Men i mer öppna områden så ändrar sig inte vindriktningen speciellt ofta och då funkar tunneltält bra.

Tält är en viktig investering som kostar efter kvalitet så var och en får tänka efter så att det just passar sitt egna behov, exempelvis paddlar man mycket i ytterskärgård så kan ett självstadgat tält vara att föredra.

Det går inte att ge ett entydigt svar på vad som är bäst. Däremot om man ska ge sig ut på lite längre och seriösare vinterturer i exponerade miljöer så bör man använda sig av ett renodlat vintertält. Det blir lite tyngre men har å andra sidan dubbla tältbågar, markkappor eller kjolar som man kan lägga snö på och självklart snöpeggar (kallas också snöspik).

Vilket tält som passar vintertältning går inte att ge ett entydligt svar på. Här ett kupoltält från Hilleberg. Foto: Team Sad

 

Kan man göra ett enklare tält till ett mer robust?

Man ska inte börja med att vintertälta på kalfjället utan man börjar i sin hemmaskog – och då duger ett vanligt tält. Allra helst ett tält med utanpåliggande kanaler som möjliggör två stänger i varje. Addera sedan snöspik/snöpeggar – dessa kan du även använda i sand eller lös jord! Med detta har man tagit sina första steg in i vintertältning och kan börja tillämpa det.

Har tältet utanpåliggande kanaler så kan man potentiellt lämna in tältet hos en duktig skräddare eller tapetserare och sy på en markkappa/kjolar och då har man ett tält som funkar för en enklare fjälltur. Med den brasklappen att man rör sig i närheten av fjällanläggningar och stugor eller liknande.

 

Vad behövs för särskild utrustning vid vintertältning

Specifikt för vintertältning är att man måste tänka på hur man förankrar tältet och det innebär att snöspik/snöpeggar alltid ska med även om det innebär en extra vikt i packningen och man bör ha det till alla säkringspunkter på tältet och samtliga stormlinor.

Men det finns vissa trix för att spara vikt och samtidigt kunna säkra tältet man kan använda en mix av vanliga snöpeggar och vanliga packpåsar där man packar påsarna med snö och förser med en liten karbin så att man kan använda dem till stormlinorna också genom att gräva ner dem i snön.

Det finns också andra alternativ till att säkra tältet, t ex en längre slana som grävs ned för att förankra flera stormlinor samtidigt men de ska användas vid en nödsituation om snöpeggarna är förlorade, glömda eller borttappade.

I vissa fall vid särskilda snöförhållanden när snön är väldigt hård kan de vanliga tältpinnarna vara att föredra. Då ska både tältpinnarna och snöpeggarna med.

Gräv ur ståhålet vid ingången men lämna gärna snö längst ut i absiden, det funkar som ett hyllplan. Bilden visar ett tunneltält från Fjällräven.

Ser du några återkommande misstag vid vintertältning?

Jag ser ofta att folk skippar snöspik/snöpeggar och istället använder en spade, snöskor, stavar eller skidor för att säkra tältet men det är inget bra alternativ. Tanken är god men den håller inte hela vägen om du tvingas ifrån tältet för att t ex hämta hjälp för att undsätta din vän som ligger i tältet sjuk eller skadad. Om du ska göra en topptur så behöver du din skidutrustning och samtidigt vill du låta tältet stå säkert och fint.

En annan aspekt är att skidor och snöskor inte är gjorda för ändamålet, du löper risk att skada eller rent av skära av stormlinor med exempelvis skidornas stålkanter.

Tips: Blir du insnöad i tältet med en vän och bara en bok, riv ur sidorna efter hand så kan de passas över till din kamrat. Eller ta med en bok var 😉

 

Hur väljer man lägerplats vid vintertältning?

I skogslandskapet: ta hänsyn till vad du har ovanför dig barrträd kan lossa snö till vikt av ett kylskåp, det är det många som inte tänker på!

I kalfjällsterrängen ska man inte välja platser där mycket snö kan dreva, i värsta fall kan det dreva snö över tältet. Man väljer med fördel en tältplats som är lite mer exponerad mot vind och som ligger lite högre placerad.

Barrträd kan snö lossa snö till vikten av ett kylskåp så titta upp var du har ovan dig när du tältar i skogslandskapet. Foto: Tommie Svanström Ohlson.

 

Hur ska man tänka när man slår läger?

Man har alltid en plan för vart man ska och i någon mening en tanke kring vilken plats man kan välja. Finns naturliga inslag i terrängen som kan fungera som en vindbrytare men man ska inte placera tältet för nära en sådan, det uppstår turbulens bakom den så håll en distans på ca tre meter. Efter samma princip kan man också bygga ett enkelt v-format vindskydd för att leda vinden runt tältet. När väl platsen är vald så trampar du upp en väl tilltagen plan yta med dina skidor eller snöskor. Låt gärna snön tjäla fast lite innan du börjar tältresningen!

Tips: Ät och drick under tiden då du väntar på att tältplatsen ska frysa till.

Nästa steg blir att ta fram tältutrustningen, den tanken startar redan på morgonen när du packar i sakerna. Hur har jag packat och tillgängliggjort grejerna för att kunna resa tältet så lätt som möjligt och undvika att få snö i ryggsäck eller pulka.

Det är viktigt att justera klädseln när du slår läger. Du vill varken bli blöt eller fuktig av svett innan du ska sova. Om det är lite fuktiga blötsnöförhållanden så handlar det ofta om att ta av sig värmande klädsel och ta på sig sitt regn-/skalställ istället. En viktig detalj är att även ha ett par skalhandskar som tål väta, de blir ett bra skydd för dina skinnhandskar. Det är ett klassiskt misstag många gör. Var rädd om dina isolerande handskfoder och låt inte dem bli blöta, spara dem hellre tills du är klar med bivacken.

Är det besvärliga förhållanden se till att dricka varmt och äta något mindre så du fyller på med vätska och energi i tid, kanske till och med innan du börjar greja med lägerplatsen.

Sök först ett ställe där det inte drevar för mycket snö som kan byggas upp, jag har sett exempel på när drevad snö kan bygga upp 8-10 meter i höjd och 15-20 meter i längd så håll dig borta från att tälta i en sänka eller ravin.

När du kommer till din tänkta lägerplats och hittat ett lämpligt ställe då trampar du med skidor eller snöskor, att trampa snö med kängor är i regel lönlöst då det bara skapar stora hål i snön. Undvik att ha tältet för djupt ner. När du gjort en plan yta för tältet så lämnar du snön att frysa, hur länge beror på vilken temperatur men som tumregel kan man säga upptill 20-30 minuter. Det är värt tiden för att ha en planare och mjukare yta att ligga på.

Steg två om det inte finns något skydd för vinden är att bygga ett så kallade blocklä, en v-formad mur som ska leda vinden runt tältet. Kom ihåg att placera den tre meter från tältet för att inte skapa turbulens.

Tips: Börja inte gräva ståhålet (gropen du gräver i absiden för att få mer utrymme) i absiden innan tältet står. Det är lätt att gräva det för stort och blir sen svårt att passa in tältet.

När väl tältet är på plats så är det bra inte gräva för nära dörrarna eftersom det blir kyldrag och snö kan dessutom hitta in. Jag brukar säga att man ska spara ungefär 10-15 cm in från dörren eller dörrarna.

Tips: Packa ihop och håll de grejer du lämnar i förtältet under god kontroll. Som grundregel ska de ligga skyddade i ryggsäcken, är det busväder kan snö komma in och du kan få blöt utrustning som i förlängningen skapar stora problem.
Ta med termos, dricksflaska och annat vital utrustning du behöver in i innertältet.

Vintertältuppsättning, från grunden:

• Gå upp en generös rektangel med snöskor eller skidor. Gå upp hela rutan. Låt det frysa på innan du sätter tältet
• Absiden ska stå mot vinden. Då blir det lite lugnare i sovdelen.
• Gör vindmur/vindbrytande mur, i riktning mot där vinden är eller brukar vara. Syns det i snön var vinden brukar gå? Går den i en dalgång, kommer den från sjön? Annars, chansa.
• Ha packat tältet så att den del som ska förankras först kommer ut först ur påsen. Mata vidare sedan. Sätt ett ankare först. Ger justermån på tältlinan, får vara lite lång först, så justeras det sedan.
• Dubbla bågar i kanalerna på vintern, om det går. För extra stadga. Trä i alla, dra sedan ut tunneltältet om du har ett sådant.
• Håll reda på alla tillbehörspåsar!
• Sätt fast alla spikar + ett t-ankare i varje kortända.
• Gräv ståhålet

 

Ventilering

Du ska ordna så att du har god luftväxling i tältet. Beroende på temperatur så kommer du få antingen rimfrost eller fukt på insidan av tältet. Ta med en disktrasa för att torka bort fukten, använd inte en handduk då den är svår att torka ur.

Tips: Ta alltid med en disktrasa när du tältar så du kan torka bort fukt från insidan av tältet.

 

Vad för säkerhetsutrustning ska man ha med sig?

I lavinsammanhang pratar vi om sond, spade och transceiver men i de här sammanhangen brukar vi alltid lägga till vindsäck. Det är ett grundkit man aldrig får tulla på.

Tips: Vad gäller vintertältning på fjället bör du ha med ett reparationskit, t ex extra stormlinor, laglappar mm.

Johan Skullman fick ni träffa i det första Vilse-avsnittet, vill du få mer guider och andra artiklar. Scrolla ner och skriv upp dig på nyhetsbrevet!

Nils Grundberg är en bekväm frilufsare som hellre plockar lingon än cyklar mountainbike.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta*

*

åtta + tre =

  1. Lisa

    Bra inlägg, ser nu fram emot att tälta i minusgrader!

    10:12 f m - mars 28, 2018

Ta del av bortglömd kunskap i din inbox